Timo Eskola
Kyrkan är mitt i stormen på flera oli- ka sätt. Medan människorna und- rar varför alla präster inte mera tror på budskapet, eller varför många går ur kyrkan främmande för dess budskap, har man ändå trott på att missionsarbetet står väl till. Nu har även det drabbats av förändringen. Missionsarbetet ansågs ti- digare utgöra den sista bastionen för den evangeliska tron. Så är det inte mera.
Kyrkornas Världsråd publicerade ett nytt missionsdokument för ett år sedan Together towards Life. Den finska översätt- ningen blir klar inom den närmaste tiden och det kommer att påverka den inhem- ska diskussionen för en lång tid framöver. Med tanke på den här diskussionen är nödvändigt att göra en kritisk teologisk granskning av dokumentet.
Vem är det som skall upprättas?
Dokumentet talar först om samhälleliga förändringar och upprättelse (engl. Em- powerment). Enligt dokumentet skall missionen sträva efter människans sociala frigörelse. Dokumentets budskap är lika med processteologi. Bakom det konstiga ordet gömmer sig en nu ”naturlig” teologi, d.v.s. en uppfattning om att Bibeln inte hör till missionsteologin.
Uppfattningen härstammar från filoso- fin och bygger på Alfred N. Whiteheads processfilosofi. Han ville framtona i stil med Hegel hur all kunskap är egentligen en process i sig. Filosofin överfördes till teologins sfär i universitetet i Chicago.
Hörnstenen 4/2013
Snart tog man det i bruk även inom mis- sionsteologin.
Whitehead stödde tankar om omför- vandling och processer, där det är centralt med förändring och att bli till någonting (becoming, process and evolution). Också hans uppfattning om gudomen avgörs på samma sätt: gudomen är föränderlig och i process i stil med den övriga världen. Gu- domen och världen går inte att skilja åt.
Enligt processteologin innebär kyrkans arbete ifrågasättandet av de rådande om- ständigheterna och en upprättelse av män- niskorna för ett kreativt och ansvarsfullt liv ”to participate creatively and respon- cibly in life”. Det behövs både deltagande och praxis. Ett centralt drag är strävan efter att delta i historiska processer för att skapa samhällelig rättvisa (social justice).
På det här sättet förvandlas religionen till politik. Rörelsen måste kunna identi- fiera nertryckande strukturer och hitta på olika sätt att upprätta och befria männis- kor från dem. Målet är då att människan skulle ha det bra i jordelivet.
Himlen försvann
Processteologin har gett den nya mis- sionsteologin dess centrala begrep och uttryck. Därifrån härstammar orden process, organism, förändring, delaktig- het, ömsesidig beroende, upprättelse, för- vandling och frigörelse. Dokumenten från både Lutherska Världsförbundet och Kyr- kornas Världsråd använder sig av dessa termer.
Samhällelig rättvisa förverkligas enligt dokumentet då nertryckta människor får upprättelse för att sen kreativt delta i sam- hällets liv som värdefulla medlemmar av
samma samhälle. Bibeln behövs förstås inte, eftersom den enda målsättningen är att bli av med orättvisor.
Vi står igen framför en situation, där en god målsättning har tolkats ensidigt och därmed blivit fiende för evangeliet. Det teologiska problemet är nämligen svårt. Den kristna kyrkan godkänner diakonin i alla lägen. Missionsarbetet har nästan uteslutande skapat ett bättre liv för män- niskorna efter att man först har förkunnat korsets budskap och nådens evangelium. Men om diakonin blir den enda målsätt- ningen, förfaller allting.
Det blir ingen församling av att ta bort sociala orättvisor. Det finns skäl att fråga: vad hjälper den en människa om hon får socialhjälp och hittar samhällelig frihet men efter döden ändå hamnar i förtappel- sen med kyrkans hjälp?
Å Kristi vägnar
Missionen finns till för att hjälpa männis- kan som lever sitt eget elände. Det finns till för att hjälpa människor under Guds dom. Outsourcing fungerar inte med ond- skan. Vi kan inte skylla våra problem bara på strukturer och nertryckning. Guds ord träffar hjärtat på varje människa.
Missionens centrum och motivation mäts med tron på förtappelsen och fräls- ningen. Gud bevare oss från att kyrkans ledare frånsäger sig även dessa. Motsätt- ningen är stark i dagsläget. Upprättel- sens teologi har nämligen redan förkastat dessa. Därför behövs det ett kraftigt utta- lande där man avsäger sig processteologin och dess fantasier om upprättelse.
Texten grundar sig på Timo Eskolas artikel i en kommande nummer av Iustitia (nr. 29 Lähetys globalisoituvassa maailmassa). Artikelsamlingen utkommer under hösten. Foto: Ville Auvinen Hörnstenen 4/2013
